kravspecifikastion

Kartläggning av marknadskrav/önskemål

Att kartlägga marknadens/kundernas krav och önskemål är av helt avgörande betydelse för att ett utvecklingsarbete skall kunna leda till framgångsrikt resultat. Ett utvecklingsarbete som inte beaktar marknadens krav riskerar att leda till ett stort misslyckande. Det finns flera exempel på detta. Metoderna för att kartlägga marknadskraven kan variera. Stora marknadsundersökningar med hjälp av enkäter eller ingående intervjuer med ett begränsat antal kunder är två sätt. Att kontinuerligt samla in och analysera reklamationer och klagomål är ett tredje sätt. Ett fjärde är att ta fram provutföranden och låta kunderna prova och utvärdera.

Ytterligare ett sätt som är värdefullt är att följa vad konkurrenterna gör, det kallas benchmarking.

När ett utvecklingsarbete skall börja är det viktigt att systematisera den information som finns samlad om marknadskraven och översätta dessa till mer renodlade produktkrav i en kravspecifikation. I detta arbete är metoden med kundcentrerad planering eller QFD (Quality Function Deployment) ett användbart hjälpmedel.

Kravspecifikiation för produktutveckling

Kravspecifikationen för produktutveckling (PDS) är ett helt avgörande dokument för att styra arbetet mot ett lyckat resultat. Kravspecifikationen ger en samlad bild av de tekniska, miljömässiga, ergonomiska och utseendemässiga krav som den utvecklade produkten, systemet eller processen skall klara av. Kraven är en tolkning och konkretisering av de krav och önskemål som marknaden eller kunderna har ställt.

För att specifikationen skall kunna fungera som ett styrande dokument för arbetet genom projektet måste den uppdateras och revideras allt eftersom nya eller kompletterande beslut tas. Det är projektledarens ansvar att hålla kravspecifikationen uppdaterad och tillse att den följs. En måttstock som man kan ha när man upprättar en kravspecifikation kan vara att den ska i alla lägen motsvara de önskemål som intressenterna för produkten kan besitta. Om det nu visar sig att vissa önskemål inte kan uppfyllas gäller det att noga och ordentligt gå igenom alternativen innan man utesluter ett önskemål från kravspecifikationen. Risken finns att man annars tillverkar en produkt där det viktigaste önskemålet har blivit uteslutet på grund av att andra mindre viktiga önskemål har givits plats.

Utarbetande av kravspecifikation

Första steget i det egentliga produktutvecklingsarbetet av en idé som visat sig bärkraftig är att tydligt formulera de krav som skall ställas på den färdiga produkten. Detta kan göras som en förstudie innan det egentliga projektet startar eller som en initieringsfas i projektet. De krav som ställs på produkten samlas i ett dokument som vi här kommer att kalla kravspecifikation för produktutveckling eller PDS (Product Design Specification). Det är viktigt att få en bred uppslutning kring de krav som formuleras samt att få produkten så väl genomlyst som möjligt. Den instans som har mest att ge och som därmed också måste ta huvudansvaret för kravspecifikationen är marknadsavdelningen. Det är via marknadsavdelningen som kundkraven på produkten har förutsättning att bli ordentligt beaktade. Konstruktions- och produktionsavdelningarna är självklara deltagare för att värdera och formulera tekniska krav och tillverkningsmöjligheter tillsammans med kostnadsbedömningar. Det kan även vara bra att ha med någon designer redan i detta tidiga skede då de kan införa viktig information tidigt i projektet vilket innebär lägre kostnader än om ändringar kan bli nödvändiga senare.

Kravspecifikationen skall göras så utförlig och detaljerad så att den kan fungera som ett styrdokument för det fortsatta utvecklingsarbetet. För att den skall fylla denna funktion är det också viktigt att den hålls levande och uppdateras om förutsättningar förändras, genom ökad kunskap och insikt, eller övergripande beslut under projektets gång. Det kan gälla allt från nya lagar till ny teknik.

För arbetet med att analysera marknadens krav och önskemål och översätta dessa till produktkrav har några kraftfulla verktyg utvecklats i Japan under de senaste decennierna. Conjoint Analysis och Quality Function Deployment (QFD). Den första metoden har inget bra namn på svenska. Den handlar om att låta kunder se, prova och bedöma olika produktutföranden på ett systematiskt sätt. Analys av svaren ger möjlighet att dra slutsatser om vilka utföranden marknaden föredrar. Systematiken i genomförandet skapar man oftast med hjälp av försöksplaner på samma sätt som i statistisk försöksplanering. Den andra metoden kallas ofta bara för QFD eller kundcentrerad planering. Den beskrivs i de flesta böcker om Kvalitetsteknik, så som Bergman och Klefsjö.

Kravspecifikationen kan se mycket olika ut i olika sammanhang. Den måste anpassas efter komplexiteten i det system eller den produkt som skall utvecklas. Den måste också anpassas till den miljö där den skall användas. Som ett exempel på en mycket omfattande kravspec. kan vi nämna den som upprättats för utveckling av stridsflygplanet JAS39 Gripen. Denna kravspec. omfattar åtskilliga hyllmeter. I andra ytterligheten kan vi tänka oss dokumentet för utveckling av ett dörrgångjärn. Detta ryms förmodligen, med marginal, på en A4-sida.

Innehåll i en kravspecifikation för produktutveckling

Även om kravspecen kan ha mycket varierande omfattning kan vi ändå ge en ram för dess principiella uppbyggnad och innehåll.

1. Marknadsbedömning
1.1 Vilka marknader skall produkten levereras till?
1.2 Vilka volymer blir aktuella?
1.3 Vilken marknadslivslängd beräknas produkten få, dvs. hur länge skall försäljning pågå?
1.4 Vilken grad av standardisering blir aktuell och vilken kundanpassning?
1.5 Jämförelse med konkurrenters motsvarande produkter

2. Produktkrav
2.1 Marknadskrav omsatta till produktkrav ( exvis. erhållna ur QFD)
      Här kan ingå: prestandakrav, livslängdskrav, miljökrav(temp., fukt, smuts, ljud o.s.v.), tillförlitlighetskrav,
      designkrav (form, ergonomi och liknande), ytbehandling, ytstruktur
2.2 Lagstiftningskrav som skall beaktas
2.3 Standarder och normer som skall uppfyllas
2.4 Krav på certifiering, typgodkännande, typprovning och liknande
2.5 Kostnadsramar

3. Service och reservdelar
3.1 Krav på auktoriserade serviceverkstäder
3.2 Krav på reservdelshållning

4. Dokumentation
4.1 Hur skall tillverkningsunderlaget struktureras och dokumenteras; exvis. anpassning till ett speciellt       datasystem.
4.2 Krav på skötsel- och serviceinstruktioner, bruksanvisning
4.3 Säkerhetsföreskrifter
4.4 Marknadsföringsdokumentation; kataloger, broschyrer och liknande.

5. Packning och emballage

6. Återvinning

När kravspecifikationen är upprättad enligt ovan har man med stor säkerhet lyckats få med alla de aspekter som den kommande produkten kommer att beröras av. Nu blir det upp till utvecklingsgruppen att se till att dessa krav även kommer att inkluderas i det slutgiltiga resultatet. De olika delarna i kravspecifikationen kommer inte att användas samtidigt vid alla tillfällen utan det finns en tyngdpunkt av Produktkrav under den kreativa delen av arbetet som ligger tidigt i utvecklingsprocessen. Dokumentation berör inte produkten fysiskt utan handlar mer om att kunna säkerställa att produkten kommer att kunna användas eller vilken policy det aktuella företaget besitter gällande datahantering. Packning och emballage samt Återvinning måste vänta tills man vet vilket material och form som produkten slutligen kommer att få. Dock är det viktigt att man har dessa områden nära till hands när man väljer material och form så att dessa val kan underlätta kommande delar av utvecklingsprocessen.

Genomförande av Kravspecifikation

1. Samla in kundönskemål, internönskemål, aktuella lagstadgar, konkurrerande produktfakta, med mera.
2. Rangordna önskemålens viktighet.
3. Omvandla önskemålen till storheter.

Att tänka på:
· Var noga med att det är adekvata kundönskemål som ligger till grund för kravspecifikationen.
· Var noga med att hierarkin mellan produktkraven är korrekt.
· Var inte rädda för att ändra i kravspecifikationen om det finns god grund till det.
· Säkerställ att samtliga inblandade i utvecklingsarbetet är förankrade i kravspecifikationen innan arbetet går   vidare.


Eksempel på kravspecifikastion

En kravspecifikation är det dokument som avslutar den inledande fasen av utvecklingsarbetet. Det är i den som alla krav på produkten sammanställs och formuleras som storheter som går att mäta. Viktigt att här tänka på att kravspecen inte är ett slutgiltigt dokument utan kan ändras om situationen kräver det. Dock är det viktigt att inte ändra i den om man inte har goda grunder. Med hjälp av Anna Kontakt och Bosse Knåp upprättar Inge en kravspec för framtagningen av den nya modellen av kontorsstol.

1. Marknadsbedömning
1.1 Stolen riktas till den nordeuropeiska kontorsmarknaden
1.2 Skall produceras i 20 000 exemplar per år
1.3 Marknadslivslängden skall vara 10 år
      Stolen skall vara ute på marknaden om 8 månader
1.4 Stolen skall finnas i fem neutrala färger

2. Produktkrav
2.1 Stolen skall vara justerbar efter individ och arbetssituation
      Stolen skall ha en ergonomisk utformning
      Stolen skall vara mobil
      Stolen skall vara roterings bar
      Stolen skall kunna rulla 100 km
      Stolen skall klara av en belastning på 250kg
      Stolen skall klara av 1 000 000 belastningscykler
      Stolen skall klara av 50 000 inställningar/justeringar

2.2 -
2.3 Stolen skall byggas till minst 75 % av standardkomponenter
      Stolen skall vara anpassad till företagets övriga utbud
2.4 Arbetet och produktionen skall följa normerna från ISO14001
2.5 Tillverkningskostnaden skall vara ca: 4000 Sek
      Vinstmarginal per stol skall uppgå till 30 %

3. Service och reservdelar
3.3 Reservdelar och underhållskunskap skall finnas hos samtliga återförsäljare.
3.4 Reservdelar skall finnas att tillgå 3 år efter produktionsstopp

4. Dokumentation
4.1 Dokumentation skall genomföras enligt ISO14001:s föreskrifter
4.2 -
4.3 Personskaderisk skall elimineras
4.4 Kontorsstolen skall ingå i produktkatalogen för Våren 2002

5. Packning och emballage
5.1 Kontorsstolen skall kunna transporteras med befintlig utrustning

6. Återvinning
6.1 80 % av materialet skall vara återvinningsbart

I och med att kravspecen nu har blivit upprättad är Inge Kålls åtagande uträttat och kan nu lämna det vidare till nästa fas av utvecklingen.

 Lars Bark